Altandörr eller skjutparti: vad passar din altan?

Två principer: pardörr och glidande parti

En altandörr, ofta kallad pardörr, har två dörrblad på gångjärn som svängs ut eller in. Det ena bladet är vanligtvis gångdörr i vardagsbruk, medan det andra öppnas vid behov av bredare genomgång. Ett skjutparti består i stället av glassektioner som glider i sidled på skenor i golv och överstycke, ofta uppdelat i två eller tre delar där minst en sektion är fast.

Pardörren kräver svängutrymme både inomhus och utomhus, vilket kan vara en begränsning på en smal altan eller nära möbler. Skjutpartiet tar ingen svängradie alls, men skenorna i golvet kräver ett spår som ska hållas rent från löv, sand och snö för att glida lätt.

Ljusinsläpp: var skillnaden syns mest

Skjutpartier ger ofta en större sammanhängande glasyta eftersom karmprofilerna kan göras smalare i förhållande till den totala öppningen, och partiet ofta spänner över en större bredd än en standardpardörr. En pardörr har mer synlig karm och en mittpost mellan bladen, vilket ger något mindre glasarea i förhållande till öppningens totala storlek, även om skillnaden i praktiken är liten på mindre öppningar.

Energi och U-värde

Ju lägre U-värde (värmegenomgångstal) ett parti har, desto mindre värme går förlorad och desto mindre risk för kallras – kalluft som faller ner längs golvet innanför glaset. Boverkets energiguide anger som tumregel att fönster med U-värde under 1,0 W/m²K normalt inte ger kallras, en princip som även gäller altandörrar och skjutpartier. Den stora glasarean gör dessutom att en sämre glaskvalitet slår igenom hårdare på värmeförlusten än på ett vanligt fönster med mindre yta.

Skjutpartiets långa skenor och glidmekanik gör konstruktionen generellt något svårare att täta helt mot kallras vid golv och skena än en pardörr med spanjolettbeslag som pressar dörrbladen mot karmen i flera punkter. Exakta U-värden varierar mellan tillverkare, glaskombination och om det är två- eller treglas – fråga alltid efter partiets deklarerade U-värde för hela konstruktionen, karm och skena inräknat, inte bara glaset. Källa: Boverkets energiguide.

	Pardörr (altandörr)	Skjutparti
Öppningssätt	Svängs ut eller in på gångjärn	Glider i sidled på skenor
Utrymme vid öppning	Kräver svängradie	Ingen svängradie, kräver rent skenspår
Glasarea i förhållande till öppning	Något mindre, mittpost mellan blad	Ofta större sammanhängande glasyta
Tätning mot kallras	Tätar ofta bäst med spanjolettbeslag	Kan vara känsligare vid golv och skena

Spanjolett och beslag

Spanjolettbeslag är den vanligaste låsmekanismen på pardörrar och drar bladet mot karmen i flera punkter längs kanten när handtaget vrids, vilket både tätar bättre och gör dörren svårare att bryta upp. På skjutpartier sitter i stället oftast ett hakregellås eller flerpunktslås i den rörliga sektionens kant. Fråga efter beslagets klassning och kontrollera att låsningen sker i minst två punkter, inte bara i handtaget.

Mått och tröskelhöjd

Pardörrar följer ofta liknande modulmått som ytterdörrar, medan skjutpartier tillverkas mer måttanpassat efter öppningens bredd eftersom de sällan följer ett enda standardmått. Båda typerna finns med lägre tröskel för bättre tillgänglighet mellan inne och ute, men en helt tröskelfri lösning ställer högre krav på tätning och dränering utåt för att regnvatten inte ska tränga in.

Mät alltid öppningens bredd, höjd och håltagning i vägg och golv på plats. Ska öppningen göras större för att få plats med ett bredare skjutparti påverkar det bärande delar av väggen, och då behöver en fackperson bedöma konstruktionen innan du beställer partiet.

Bygglov vid byte eller större öppning

Att byta en befintlig altandörr mot ett nytt parti i samma öppning kräver normalt varken bygglov eller anmälan. Byggherren ansvarar dock alltid för att reglerna följs även när en hantverkare anlitas. Görs öppningen större, eller ändras fasadens uttryck väsentligt, kan bygglov krävas beroende på detaljplan och husets läge.

Boverkets energiguide rekommenderar ändå att alltid höra med kommunen innan ett fönster- eller dörrbyte påbörjas, eftersom bedömningen även kan påverkas av husets kulturhistoriska värde eller särskilda bestämmelser i detaljplanen – inte bara av om öppningen ändrar storlek. Kontrollera alltid med byggnadsnämnden i din kommun innan du beställer. Källor: Boverket och Boverkets energiguide.

Gör själv eller anlita fackperson?

• Kan ofta hanteras löpande på egen hand: bestämma vilken typ som passar altanen, jämföra U-värden och beslagens klassning, samt mäta öppningens bredd, höjd och håltagning innan beställning.
• Bör alltid kontrolleras med kommunen innan beställning: om öppningen ska göras större eller om fasadens uttryck ändras väsentligt.
• Kräver fackperson: bedömning av bärande delar av väggen om öppningen breddas, samt själva montaget och tätningen mot fasad och karm.

Ska du samtidigt byta fönsterbänk och foder runt den nya öppningen gäller samma tätningsprinciper mot fasaden – se guiden om fönsterbänkar och foder. Vill du jämföra vad ett lågt U-värde faktiskt betyder för uppvärmningskostnaden, läs guiden om fönster och U-värde.

När du bestämt vilken typ som passar altanen återstår montaget. Ska öppningen ändras eller är väggen bärande är det ett arbete att offerera hos en hantverkare snarare än att göra själv.