OSB, plywood och byggskivor: så väljer du efter bärighet och fuktmiljö

Vad är OSB?

OSB (oriented strand board) tillverkas av träflisor som pressas samman med lim i flera lager, där flisorna i ytlagren är orienterade i en huvudriktning för att ge skivan styvhet längs den riktningen. OSB delas in i fyra klasser enligt europeisk standard: OSB/1 är avsedd för torra utrymmen utan bärande krav, OSB/2 är bärande men bara i torra miljöer, medan OSB/3 – den vanligaste varianten i handeln – och OSB/4 tål fuktigare miljöer och klarar tyngre laster i bärande konstruktioner som golv, vägg och tak. Ytan har en grov, synlig spånstruktur som sällan lämnas synlig i finrum utan täcks med golv- eller väggmaterial. Obehandlad OSB är inte avsedd för permanent bruk i våt eller fuktig miljö, även om den tål tillfällig fukt under byggtiden.

Vad är plywood?

Plywood byggs upp av tunna träfanér som limmas ihop med fiberriktningen korsvis lager för lager, vilket ger en jämn styvhet åt flera håll och gör skivan mindre benägen att slå sig. Barrplywood av gran eller furu är vanligast och relativt prisvärd, medan björkplywood har en hårdare, jämnare yta som ofta används i möbler, inredning och där ytan ska synas. Konstruktionsplywood är ofta märkt med en hållfasthetsklass, till exempel K20/70, där det första talet anger böjhållfasthet och det andra elasticitet – kontrollera märkningen på skivan om den ska bära last. Formplywood är filmbelagd på ytan för att tåla fukt från gjutning och återanvändas som form vid betonggjutning.

Spånskiva och MDF

Spånskiva består av träspån i mindre bitar som pressas och limmas till en jämntjock skiva. Golvspånskiva har spontade kanter och används ofta som underlagsgolv ovanpå bjälklag. MDF (medium density fibreboard) tillverkas av findelad träfiber och pressas till en tät, mycket jämn skiva som är lätt att bearbeta och måla, men den är varken bärande eller fukttålig och passar bäst till inredningssnickerier, lister och möbelfronter inomhus.

Jämförelse efter bärighet och miljö

Skivtyp	Bärighet	Fuktmiljö	Typisk användning
OSB/1	Ej bärande	Torrt	Icke bärande väggbeklädnad, tillfälliga skydd
OSB/2	Bärande	Torrt	Bärande konstruktioner i torra utrymmen
OSB/3 (vanligast)	Hög	Fuktigt, ej permanent våt	Bärande golv, vägg och tak i klimatskal
OSB/4	Hög, tyngre last	Fuktigt, ej permanent våt	Högbelastade bärande konstruktioner
Barrplywood	Hög	Måttlig, beroende på limtyp	Golv, vägg, underlag för ytskikt
Formplywood	Hög	Tål tillfällig fukt vid gjutning	Gjutformar för betong
Golvspånskiva	Måttlig till hög	Torrt	Underlagsgolv ovanpå bjälklag
MDF	Låg, ej bärande	Torrt	Snickerier, lister, möbelfronter

Ingen av dessa skivtyper ersätter en särskild våtrumsskiva i ett system med tätskikt. I badrum och andra våtutrymmen ska underlaget alltid väljas tillsammans med det tätskiktssystem som ska användas, och arbetet bör utföras eller kontrolleras av en fackperson med rätt certifiering.

Tjocklek och format att räkna med

OSB och plywood säljs i flera tjocklekar och skivformat beroende på tillverkare och användningsområde – i svenska byggvaruhus är tjocklekar ungefär mellan 10 och 18 mm vanliga, där tunnare skivor används till väggbeklädnad och tjockare till bärande golv och tak. Skivans bredd och längd varierar mellan leverantörer, så jämför alltid det aktuella sortimentets mått mot ytan du ska täcka i stället för att utgå från ett fast standardmått. Spontade golvskivor har ofta ett annat mönster med not och fjäder längs kanterna så att skivorna passar ihop utan luftspalt. Kontrollera alltid tillverkarens rekommenderade stödavstånd (c-avstånd mellan bärande reglar eller bjälkar) för den tjocklek du väljer, så att skivan inte böjer sig eller studsar under belastning.

Vanliga frågor om OSB, plywood och byggskivor