Byta fönster för energi: när lönar det sig?

Fönstrens andel av husets energiförlust

Fönster hör till de byggnadsdelar som släpper igenom mest värme per kvadratmeter, betydligt mer än en välisolerad vägg. I ett hus med äldre tvåglasfönster kan en stor del av uppvärmningskostnaden bero just på fönstren, vilket ofta märks som kallras och kalla golv snarare än som ett generellt kallt rum. Det gör fönsterbyte till en av de åtgärder som oftast diskuteras vid en energirenovering, men det betyder inte att det alltid är den mest lönsamma första åtgärden. Grunderna för hur U-värdet fungerar och vilka nivåer som är rimliga att jämföra mot går vi igenom i guiden om fönster och U-värde.

När ett fullständigt byte är rätt väg

• Fönstren är i dåligt skick: rötskador, dragiga karmar eller kondens mellan glasen gör att ett fullständigt byte oftast är mer lönsamt än att lappa och laga.
• Fönstren saknar bevarandevärde: nyare hus utan kulturhistoriskt intresse har sällan skäl att bevara den befintliga konstruktionen.
• Du planerar ändå en fasadrenovering: byts fasad eller panel samtidigt kan fönsterbyte samordnas för att minska det totala arbetet och antalet tillfällen fasaden bryts upp.

När ett alternativ till fullständigt byte kan räcka

• Fönstren har bevarandevärde: äldre eller kulturhistoriskt intressanta fönster kan ofta kompletteras med ett extra energiglas eller ett nytt innerfönster i stället för att bytas ut helt.
• Karm och båge är i grunden friska: är konstruktionen sund men glaset gammalt kan ett glasbyte ge en stor del av energivinsten till en lägre kostnad.
• Detaljplanen styr fasadens utseende: ett byte som ändrar glasindelning eller karmdimension kan kräva bygglov inom detaljplanerat område, vilket gör att en mindre ingripande åtgärd ibland är enklare att genomföra.

Så väger du in resten av klimatskalet

Innan du bestämmer dig för fönsterbyte som första åtgärd, jämför den tänkta besparingen med vad andra delar av klimatskalet skulle ge. Ett dåligt isolerat vindsbjälklag är ofta en av de mest kostnadseffektiva åtgärderna att göra samtidigt eller innan, medan en fuktig källare kräver egen utredning innan isolering. Hur du prioriterar mellan de olika delarna av huset går vi igenom i guiden om energirenovering av hus.

Boverkets energiguide lyfter fram flera åtgärder som ofta är värda att göra samtidigt som ett fönsterbyte, eftersom de påverkar varandra:

• Lufttätning av övriga delar av klimatskalet.
• Kontroll och injustering av ventilationen.
• Solavskärmning, eftersom bättre isolerade fönster kan göra att rum blir varmare sommartid.
• Tilläggsisolering av fasaden.
• Konvertering till värmeväxling på frånluften, om huset redan har eller får god lufttäthet i klimatskalet.

Saknar huset en aktuell energideklaration kan det vara värt att skaffa en, eller att fråga den kommunala energi- och klimatrådgivningen, som är gratis och oberoende, innan du bestämmer dig för hur stort fönsterbytet ska bli.

Checklista inför offert på fönsterbyte

• Har du bedömt om fönstren har bevarandevärde eller kulturhistoriskt intresse?
• Vet du om ett byte kräver bygglov utifrån detaljplan eller fasadens utseende?
• Har du jämfört den beräknade besparingen mot kostnaden för ett fullständigt byte, ett glasbyte eller ett extra innerfönster?
• Begär du separata poster för arbetskostnad och materialkostnad i offerten, med tanke på ROT-avdraget?
• Har du frågat installatören hur bytet påverkar husets ventilation?
• Vet du vad du kan göra själv (till exempel komplettera med energiglas eller täta befintliga fönster) och vad som bör lämnas till fackperson, som själva montaget och injustering av tätning?

Planerar du hela bytesprocessen, från mått till offert och installation, finns den samlad i guiden om att byta fönster.