Isoleringsmaterial: mineralull, träfiber, cellplast och lösull jämförda

Mineralull: glasull och stenull

Mineralull tillverkas av smält glas eller sten som spinns till fibrer och pressas till skivor, mattor eller lösull. Materialet är obrännbart, vilket gör stenull särskilt vanligt i konstruktioner med krav på brandmotstånd, och relativt diffusionsöppet, det vill säga att fukt kan vandra igenom och torka ut igen i stället för att stängas in. Mineralull används brett i ytterväggar, tak och mellanbjälklag samt i väggar där ljudisolering mellan rum är viktig.

Träfiberisolering

Träfiberisolering görs av findelad, förnybar träråvara och säljs som skiva eller lösull. Materialet har högre densitet än mineralull, vilket ger bättre värmelagring och kan bidra till ett jämnare inomhusklimat sommartid, samt god ljuddämpning. Träfiber är diffusionsöppet och hanterar fukttransport väl i konstruktioner som ska torka ut mot ett ventilerat utrymme, men är generellt dyrare än mineralull.

Cellplast: EPS och XPS

Cellplast finns i två huvudtyper. EPS, ofta kallad frigolit, är expanderad polystyren med god värmeisolering och låg vikt. XPS är extruderad polystyren med tätare struktur, högre tryckhållfasthet och lägre fuktupptagning, vilket gör den lämplig där isoleringen utsätts för fukt och belastning. Båda typerna används mycket under platta på mark, mot källarväggar och vid dränering och markisolering, eftersom cellplast tål fukt betydligt bättre än mineralull och träfiber i markkontakt.

Lösull

Lösull är isolering i löst material, vanligen cellulosafiber av returpapper med brandskyddsbehandling eller findelad mineralull, som blåses in med maskin. Fördelen är att materialet fyller ojämna utrymmen och packar sig runt bjälkar, rör och kablar utan luftspalt, vilket gör lösull särskilt vanligt vid tilläggsisolering av vindar och i hålrum som är svåra att nå med skivor.

Jämförelse efter användningsområde

Material	Passar bäst till	Fukttålighet
Mineralull (skiva/matta)	Yttervägg, tak, mellanbjälklag, ljudisolering	Diffusionsöppen, tål inte stående fukt
Mineralull (lösull)	Vind, ojämna hålrum	Diffusionsöppen
Träfiber	Yttervägg, tak, där fukttransport och ljud är viktiga	Diffusionsöppen, god fuktbuffring
Cellulosalösull	Vind, håligheter, tilläggsisolering	Diffusionsöppen
EPS-cellplast	Platta på mark, lätt markisolering	Fukttålig, låg fuktupptagning
XPS-cellplast	Källarvägg, mark under belastning, perimeterisolering	Mycket fukttålig, hög tryckhållfasthet

Ett lägre lambdavärde, det vill säga värmeledningstalet, innebär bättre isolerförmåga per centimeter tjocklek. Skillnaderna mellan materialen är ofta små i praktiken, så valet styrs oftast mer av fuktmiljö, brandkrav och installationsmetod än av lambdavärdet i sig.

Gör det själv eller anlita fackperson?

Att lägga skivor eller rulla ut matta i en enkel, tillgänglig konstruktion går ofta att göra själv. Men ju tätare konstruktionen blir och ju närmare mark eller fuktig källare isoleringen sitter, desto större blir konsekvensen av ett fel val. Gå igenom det här innan du bestämmer dig för material och metod:

• Kontrollera om konstruktionen tidigare haft fukt-, mögel- eller rötskador innan du river ut gammal isolering eller bygger på ny.
• Ta reda på var det befintliga ång- och vindskyddet sitter innan du väljer nytt material, så att du inte stänger in fukt av misstag.
• Låt en fackperson bedöma valet när isoleringen ska sitta i en tät konstruktion, i källare eller mot mark, där ett fuktproblem är svårare att upptäcka i tid.
• Jämför materialens fukttålighet och brandegenskaper mot var i huset isoleringen ska sitta, inte bara pris per kvadratmeter eller lambdavärde.

Ska du tilläggsisolera en specifik del av huset kan du läsa mer i guiderna om att tilläggsisolera vind och isolera källare, eller se helheten i guiden om energirenovering av hus. Vill du se fler åtgärder i samma grupp hittar du dem under Isolering & energi.

Vanliga frågor om isoleringsmaterial